Våra kära famijemedlemmar Sussi och kapten Morgan behöver ytterligare presentation tycker jag.

Sussi: Hon var helt outstanding på katthemmet. Spann och spann och pratade med oss, med alla och nu bara med oss. Hon har nog lite siames i sig för hon "snackar". Kommer in på kvällen och snackar som bara den, vill ha medhåll, berättar nog om vad hon varit med om.  Hon är lägre i rang än vad Morgan är, hon får äta efter det att han ätit klart eller när han bestämt sig vilken av matskålarna som är hans för tillfället.  Älskar verkligen att vara mitt bland oss, social, vill gärna ligga i knät och bli klappad. Då spinner hon högt. En mycket, mycket social och vänlig katt. Streetsmart. Sätter fart på Morgan, vill busa och leka med honom.

Morgan: Är en fiiin raskatt. Hela hans familj Norska skogskatter är utställningskatter och vinner finfina priser. Men inte Morgan, för Morgan är blyg och blir osäker i ovana miljöer.  Han är tung och stor och klumpig. Ganska sävlig och bekväm. Han vet inte om att han är stor. Han har blivit hängande i en gardin när han försökte leka med Sussi. Han lommade iväg väldigt skamsen när vi skrattande häktat ned honom från gardinen. Han vill göra som Sussi gör, klättra upp och hoppa ned. Det går inte så där värst bra. Han ramlar och det dunsar om honom. Han är omöjlig att reta upp. Snällare och tålmodigare katt får man leta efter.

Ibland hejdar sig tiden och något alldeles oväntat sker! Ikväll var jag ensam hemma. ENSAM hemma!

Det mina kära hör inte till vanligheterna, inte alls. Förra gången det skedde ville jag likosm baka in allt på en gång i huset, eftersom tiden var knapp, det resulterade i att jag satt med jord under naglarna i bubbelbadet och somnade varefter jag hann blöta ned boken och hälla ut vinet. Och vakna när ytterdörren öppnades och jag hörde ett välkänt; Hallllååå!

Men  inte ikväll. Mer tid. mer planering, mer njutning- ensam hemma! Försöker rangordna glädje, konstaterar att den ultimata glädjen med att vara ensam hemma är att jag ÄGER fjärrkontrollen. Den är min, bara min, jag kan kolla på alla djupa program jag vill! jag kokar kaffe med frasande skummig mjölk. Soffan är skön, bara min ikväll. Hörnet är mjukt. Man kan liksom hasa ned lite och se ändå. sapp, eller stavas det zapp, zapp, zapp mellan kanalerna- fan det här är livet, den självvalda ensamheten!

Jag vaknade nyss. Filten på golvet, benen som is, kaffet kallt och skummet hade sjunkit undan, teven stod och skrek på grekiska. Antydan till nackspärr!