Har varit på en liten resa. Liten men ack så god. Föreläste för en grupp människor i Småland. På Kosta boda Art Hotell. Vilket ställe. Tågstationen iLessebo såg lika ledsen ut som den lät, men om ni har vägarna förbi hotellet - åk in! 

www.kostabodaarthotel.com/

han är hemma nu. Den långe sonen, som provat på folkhögskolelivet i Skåne. Vilket lyft! Äntligen befinner han sig med likasinnade ( aspergare) och framför allt omges med personal som kan hans diagnos. 

Det skramlade ned ett tjog stenar och we are all smiles här hemma.

Snart är det dags att åka tillbka och då stanna längre, i ett större rum. Tjoho!

Turbodottern är på väg tillalperna, där hon ska kanalisera all sin energi på att knipa jobbet som reseledare. Om så blir fallet, vilket det brukar bli när hon bestämmer sig för något, så innebär det......att vi bara blir tre i hushållet ett tag. Tänka sig. Plötsligt ( nåja) händer det!

Det är ju liksom dags nu. Skruvar på mig lite väl synligt när andra föräldrar pratar med halvbebisröster om sina vuxna barn och daltar fram ett:

men det är så mysigt att ha dem hemma, jag vill inte att dom flyttar! 

Egopucko! Tänker jag men säger inte högt. Precis den utveckling vi behöver. är det konstigt att vi har fått en mycket förlängd ungdomsperiod i livet, det är okej att loda runt och inte göra ett dyft fram tills man flyttar hemifrån. Vi har tvärröda siffror vad gäller nativiteten, förstföderskorna innehar samma ålder som tidigare generationers far- och mormödrar. Nu ska jag inte tillskriva daltföräldragenerationen allt, det finns annat som påverkar också. Men det hinner jag inte täcka in här och nu.

CAN YOU READ THIS?    Någon som har synfel? Jag har ju opererat mig och behöver inte längre mina linser. Styrka -1.50, endagslinser flertalet par. En del färgade. Hör av dig för detaljer. Slumpas iväg!