Välkommen till mitt eget land- småland. Påsken brukar förknippas med svinkallt hus, inte det här året. Det var varmt. Men det kom dimma, det gör ingenting. Kolla  in bilderna alltså.

Det gör liksom inget att man blir kasslerrutig i ändalykten efter ett tag och att de (stolarna) antagit en lätt grågrön ton, det är så mysigt att bara sitta och gunga lite, läsa en bok eller bara göra ingenting.

Här står jag och diskar, och gör det gärna. Nu har vi rinnande vatten i kranen också, sicken lycka! Kolla utsikten alltså.

Det är något med stigar alltså. Den här vetter från stugan, genom staketet och ut i skogen.

Man blir som en annan människa där nere. Jag blir lugn, en annan familjemedlem blir barnslig, en annan bara glad. Och sämja råder, Lars Norén scener göre sig icke besvär.

I österrike fick jag först syn på en gubbe, sen blev det flera. Jag hängde ut genom hotellfönstret och fåmgade dem på bild. Fina killar/gubbar! Undrar varför de var så uppklädda...

Ganska juste skärpa med tanke på att det är min allra första bild som paparazzifotograf.

En lite yngra variant, skarpare den här gången!

Och hela gänget.

Vårfloden hade inte riktigt börjat, som synes på vattnet. Men det var vi glada för, att snön låg kvar och inte hade smält bort menar jag!