Mycket här i livet handlar om förväntningar och illusioner, visioner och besvikelser. Nu låter jag bitter och sur men jag är faktiskt både glad och optimistisk så det så. Ok, vi bildar oss en uppfattning om vad vi tror ska ske, det sker inte, vi blir besvikna, konflikten hänger i luften. Så är det. Jag tror att de flesta konflikter, smågnabbet handlar om att två personer har förväntat sig lite olika saker. I det tysta. Vad en mysig hemmakväll  betyder för den ena, behöver inte stämma överens med vad den andra förväntar sig.

 Jag har gjort en lista på filmer vars upphovmän borde kunna bli stämda, om inte annat så för falsk marknadsföring och bidragande till felaktiga förväntningar.

Fanny och Alexanders julafton, blä

Detta eviga bakande  i alla filmer har gjort att åminstone jag försöker baka när jag har dåligt samvete för något, nynnar jag dessutom  är det riktigt jävla illa.  Lotta på bråkmakargatan bakar med sin nynnande mamma och med tant Berg och ingen gång tvingar de henne att gå till Statoil och köpa ägg! Vi har aldrig alla grejer som behövs. Barnen håller ut i en minut och jag i fem sen inser vi att vi aldrig borde ha satt igång projektet utan nöjt oss med att läsa boken och köpt bullar på Statoil.

Saltkråkan. Där leker alla och badar, solen skiner alltid! Regnet kan stå som spön i backen, orken kan tryta och osämjan frodas av allt för mycket inomhustillvaro, blä.  Bra affärside dock, många har nog fått sitt skärgårdshus uthyrt till människor som tittat på Saltkråkan.

Änglagård. bara för att jag efter att ha sett ettan inte kunde komma över att Rickard Wolff är bög. Det har börjat sjunka in nu.

Bullerbyn, Emil och Madicken. Alla bor i fantastiska hus, syrenerna står i konstant blom, saften är kall och inne är det mycket charmigt.

Stackars alla dem som köpt hus eller sommarstuga med dessa bilder på näthinnan. Va- men vaddå - lägga om taket? Vaddå mögel i badrummet, va, måste de jävla träden beskäras och var är saften? 

Lars Norén får en stjärna i boken. Ingen falsk marknadsföring där inte!

Tack för alla goa kommentarer!

 

Baronessan

2 juli 2008 02:00

Har alltid hävdat att alla förväntningar vi har inför sommar och jul är de förbannade sagotanternas fel. Det där gullenuttetuttiga som finns i alla böcker men aldrig i verkligheten. (Möjligen kan Ernst åstadkomma något liknande)

http://viskning.blogspot.com

 

susanne

2 juli 2008 07:47

jag håller med dig till fullo! det där med änglagård skrattade jag då massor åt för jag har samma känsla det var svårsmält!med Rickard...
för bak-ilen man får upp är sällsynta mina oftast i fel stunder.. typ kl 23 på kvällen,,,( annat fall är det dessa måsten som styr speciellt romatiskt är det inte,och jag nynnar inte) ska barnen baka blir det bar ätande av degen och golven väggarna är fulla med.... sen tyckte dom det inte var så kul när allt blivit en gigantisk röra så står man där själv med allt och morrar.. så det där med bullar på påse från statoil är en god idé. ska ha den i tanke.. nästa gång...

http://supermamman.bloggagratis.se

 

Maju

2 juli 2008 08:00

Tips från Maju; Barnen i Bullerbyn - sova på höskullen! Stickigt, (el. "puttigt" som vi säger på Gotland), dammigt, mycket kryp av olika slag... Då hjälper inte en gammal torr limpmacka och lite ljummen mjölk mycket.

 

Persilja

5 juli 2008 09:29

Så sant, så sant!
MEN, jag tror att det är vi vuxna som blir lurade på konfekten. För barnen kommer det ändå att vara ett skimmer kring minnet, oavsett hur bullarna kom på bordet, eller om det spöregnade osv. Bara man ÄR med dem. LÅter dem vara med och är närvarande. Jag har märkt att barnen minns saker (som jag själv minns med en kliande irritation för att det inte blev som jag tänkt) som magiska ögonblick. (Minnet sållar ju också för dem verkar det som.)
Vi kanske vill ge bullerbykänsla medan barnen kommer att vilja ge sina barn citykänsla? Min äldste kan ofta säga "jag gillar inte när det är sol och varmt, det ska regna och vara kallt, och det ska vara asfalt och plast och stål. Då trivs jag." Haha, roligt med tanke på att hans ömma moder placerat honom i en bondsk by med grusvägar och grönskechock.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Hej bloggen och dess tappra läsare!   Idag gör jag ett upplägg i dagboksformat. Men jag pratar inte om idag utan om en annan dag. Jag skulle till ett sjukhus för att hämta ut en apparat för att mäta blodtrycket under 24 timmar. Tänkte mig väl e...

Jag måste bara berätta om vår tur till Island. Sedan vi träffades 1989 har vi pratat om Island min käre make och jag. Ibland har vi kikat på resor , men det har fallit på priset. Men detta får väl gå under devisen Plötsligt händer det, nämligen ...

Efter en lång bortavaro är jag nu närvarande. Känns bra.   Byte av jobb. Insikt om att jag faktiskt är en trygghetstörstande människa, ett vanedjur, tillika mer som lille skutt än Tiger. Sen har jag sysslat med att acceptera Lille Skutt i mig. ...

Härförleden var jag på möte. Fyra personer från ett företag hade bjudit in mig för att förklara en undersökning. Det flöt på fint. Fyra kvinnor och en man. Men efter en timme kände jag mig vred. Efter ytterligare tio minuter insåg jag att om jag inte...

Detta är en alldeles sann histora. Plats och människor är avidentifierade med hänsyn till deras integritet och självaktning.   En kvinna ska ha lönesamtal med chefen. För ett antal år sedan. Chefen är pensionsmässig, sjuklig, auktoritär och snål....