Med två tonåringar i familjen får jag lite panik inför nyårshelgen. Men det gick bra!

Själva ägnade vi oss åt saker som gör att de flesta avger ett nyårslöfte i stil med: jag ska banta!

En Skagenröra sitter aldrig fel!

Det gör förvisso inte hängmörad, helstekt entrecote, hemmagjord rödvinssås, dito bearnaisesås, rödlöksmarmelad och hasselbackare, toppad med sparris!

GOTT NYTT 2010!

Nu gör jag en live uppdatering. Sitter med min lilla laptop i kortänden av bordet  i köket. Runt mig sitter inte mindre än fem flickor och spelar yatzy. Det är mysigt och fridfullt. Fnissigt och härligt att vara lite med och samtidigt upptagen med annat så att man nästan är osynlig.

Kul att betrakta. Inser vem som är den borne ledaren. Med en lillasyster på väg mot samma håll. En annan gång ska jag göra ett långt inlägg om hur jag sett någon förvandlas från att vara så kallad "följare" till att bli ledare. Och hur jag såg denna förvandling. Och hur jag fick ge upp min gamla teori om att man föds in i det ena eller andra rollen i livet. Som ledare eller följare...

Nu mina bloggföljare önskar jag er en förtrollande avslutning på denna JULAFTON!

Nu är dom hemma igen. Det blev snöfall, jag hittade en annan snöskyffel som jag skottat med och vips..... nu funkar både telefonen och till och med Playstation Singstar!

Ordningen återställd med andra ord.

Tack Susanne för den fina kolan och ljuslyktan, du anar inte hur väl det kom till pass!

Och Synne, ha en fin jul! Jag ville åka til alperna, men jobbet förhindrade mig....

Tack också för att ni troget läser min blogg trots att jag är sopig på att uppdatera.

Tack alla andra läsare- via er får jag energi!

Tjenare,

Kaos. Mmmm K A O S. Jobbat mycket, mycket, men kul, sena kvällar. Ensam hemma. Resten av familjen i alperna. Strålande SOL, livet på en pinne.

Yngsta dottern och jag hemma själva. Tänkte på det innan: mysiga kvällar, levande ljus, kvalitetstid!

Det blev mer; shiiit vi har försovit oss, telefonen gick sönder, snöskyffeln överkörd, bredbandet hoppade ur och katterna bajsade på golvet.

Insåg att det började bli ett akut läge: Du- är det okej om du får en annan familj den här veckan frågade jag yngsta dottern. Jaaa vad kul sa hon, förmodligen lättad.  

Jag delar ut en medalj till alla som klarar detta ensamståendeträsket. Jag vet, man anpassar sig och är man trött på sitt förhållande och allt det där... men ändå, medalj utdelad!

Sen det här med att barn gör som man gör och inte som man säger. Hoppas hoppas dom inte gör som man t ä n k e r.

Jag har varit världens mest avundsjuka mamma och hustru den här veckan. När jag vid åttasnåret sitter och hyperventilerar ( nåja nästan)i köerba till jobbet har de kvittrande gått mot backen där de tinte finns några köer alls och där solen gassar från en klarblå himmel. Grrrr. Mumlade lite nageltrång och träningsvärk åt dom, bara för att återställa balansen något. Och tankarna ja, dom vill inte ens ni veta......:)

Skolfoton, utvalda, kuvertet på bordet. Ligger kvar tre veckor senare. Kuvert till klassmamman, ligger kvar. Får ringa och be om ursäkt. Fika med klassen, va? Luciatåg var är kronan? Hittar sidenbandet, det ska vara glitter. Köper glitter. Fel glitter får jag höra.

Var är ljuset, ser ju inget. Parkerar fel. Får böter. Köer hem, spolarvätskan är slut. Kliar i ögat, linsen hoppar ut. Ser verkligen ingenting.

Måste blogga. Måste jobba, Måste bli bättre eller lite mindre dålig. Vi kanske ska spela spel. Tärningen borta och ruter tio och klöver fem fattas.

Var reklamerar man sitt vuxenliv?

God natt! 

Så här dags på året kommer tankarna på den alternativa julen.  Den på stranden eller på fjället.

Jag är dålig på att få till julen. Det är mest min man som fixar det. Men vi har nått en punkt i vårt förhållande där han accepterar min motvilja. Jag vill lägga ned och helst inte fira alls. Då accepterar han min revolt som visar sig genom att jag inte vill göra något, inga tomtar och inga stjärnor.

Jag får någon bitterljuv smak i munnen som säger mig: Fan måste det till en jul för att vi ska vilja alla andra väl, måste vi tindra precis nu, kan vi inte vilja väl och trindra året om?! Såg ni - Trindra?! Vi blir lite trinda och tindrar liksom.

Sen är det kommersen, den där hysteriska shoppingen. Usch nu blev det jobbigt, men bara lite.

Sen är det det där religiösa som vi för länge sedan vuxit ifrån.

Jag säger som grisarna: Ned med julen!

Bra saker med julen:

Ledig tid

Familjetid

Grönkål

Knäck

Pepparkaka

Igår gjorde vi en gemensam sak nästan hela familjen. Stearinljusen brann , stämningen var god och en av oss utbrast mitt i den djupa koncentrationen: alltså det känns ju som om vi pysslade som man gjorde förr i tiden!

Och vi höll med! Jag höll nästan på att säga till en familjemedlem, kan du gå ut och mjölka rosa? men det gjorde jag inte, ungen fick lomma till macken och köpa mjölk i stället.

Vad vi gjorde? Jo hela skaran var samlad runt en av mellersta dotterns peruker. En långhårig sak som hon inte använder längre. Vi gjorde dreadlocks. Så ballt!

Jag är en perukexpert numera. Dottern har burit peruk sedan 11 årsåldern då hon fick sin diagnos; alopecia areata. Håret ramlar av.

Det finns syntet, det finns asiatiskt infärgat hår och det finns skandinaviskt. Den här var infärgad asiatisk, passar lysande för dreads visade det sig.  

Tjingeling, marley calling!

Hur ska det gå?

- för alla barn som blir tonåringar som blir vuxna som har efterhängsna föräldrar som i all välmening håller dem inlåsta för att den yttre världen är "farlig".  

- för alla barn som aldrig får sin första fylla, som inte vistas i obehagliga miljöer... som ger de curlande försäldrarna fritt tillträde till deras liv.

- blir det int elite extra farligt, blir man int eett villebråd om man frigör sig och gör allt det där, första fyllan, obehagliga miljöer, för sent. När kroppen är en mans eller kvinnas men huvudet är som på en yster tonåring. är man inte ett villebråd då? 

Fostras inte de där "skötsamma" individerna till att bli lite socialt handikappade, till att bli människor som för sent får lära sig rätt och fel, som inte lär sig att skilja den onde från den gode i rätt tid? 

Hur ska det gå?