I helgen var det fest i dagarna tre. Yngsta fyller år, det ska firas. Sen fyllde mellandottern år ett par dagar efter det och skulle naturligtvis firas.

Blev lite full i skratt. Gick bakåt i bloggen och läste om hennes 17 årsdag som var ganska lik hennes 18 årsdag som också var lik hennes 19 årsdag.

Denna unge har ju fostrat sig själv, på eget kanske inte så lätt för de grånande gråtande föräldrarnas sätt. Men om facit är hennes vänner så har hon lyckats. Utöver att hon är en särdeles egensinnig invid - lyckats,  och stark som få - lyckats så har hon även en skara människor runtomkring sig som verkligen bereder henne glädje. 

Jag talar av egen erfarenhet när jag säger att man många gånger måste liksom växa in sig i sin egensinnighet. Det som var jobbigt för att man var annorlunda, tänkte annorlunda och bara var annorlunda under uppväxten blir när man är vuxen bara en tillgång. Och hon är redan där! 

shit vad bra och som kronan på verket kom det idag en ny peruk inropad på auktion på nätet. Som ett bättre klädesplagg. 

Nåväl. Festen förlöpte som alla andra fester till hennes ära. med en ändring, jag gick inte och la mig. jag var vaken nästan to the bitter end då fåglarna kvittrade iikapp med grannarna ( som inte kvittrade) som hämtade posten.

Sen var det ryggläge och påskmust och faktiskt lite ågren hela dagen efter. men så var det liksom bara att ta sig ur sin lilla självömkan och ta fram glasen igen för då kom ju släkten. Men dom stannade bara en liten stund.