Kick off med jobbet i den fantastiska staden PRAG!

En av tre vänninor tycker det är toppen att utforska nattlivet på denna ort. Två av oss känner oss inte riktigt lika taggade men går med ändå. Stället är apart, för mycket rök och för många lättklädda damer som dansar. Vi vill hellre sitta i en sunkig soffa i en lounge istället.

Den tredje väninnan försvinner i vimlet, och vi som ville gå hem. Nu går vi och letar rätt på henne säger jag resolut. Där, vi går dit bort, hon har säkert gått dit in, säger jag och visar på ett dörrhål längre bort.  Ja det gör vi säger min väninna och följer mig hack i häl precis som jag med handväskan tätt intill kroppen och med bestämda steg.

Vi banar väg genom ett folkhav, och kommer till ett litet hinder. Vi måste klättra lite säger jag, och det gör vi. När vi äntligen kommer fram till det vi trodde var ett dörrhål visar det sig att det är en spegel. Vi stannar och fnittrar ett tag och gör en hel del roliga grimaser. Sen vänder vi oss om, det är mer folk än förut känns det som, typiskt framför spegeln.

Jag tar den sidan så tar du den säger jag till min väninna, så står vi på varsin sida på den lilla upphöjningen och spanar med kisande ögon efter vår försvunna väninna. Det kännas lite konstigt, lite fel. Så ser jag ned i folkvimlet, tittar inte på massan utan på varenda enskild individ - dom skrattar. En del pekar, men mest av allt skrattar dom. Vi skuttar ned från upphöjningen fortfarande med handväskorna tätt intill kroppen och utan att ha sett spåret av väninnan.

Klart dom skrattade! Vi, två medelålders svenskor, ganska korta, forcerar helt plötsligt den dansshow som pågår på scenen. Först klättrar vi ganska klumpigt upp på scenen, i ganska sakta mak dessutom. Vi brakar in bland alla lättklädda dansare, kaos uppstår, och går fram till spegeln bakom dansarna bara för att göra fula grimaser. Sen avslutas vårt inspel med att vi står på varsin sida om scenen och spanar ut över folkvimlet, båda två med handväskorna tryckta tätt intill kroppen.

Klart dom skrattade!

 

winnerhorse själv

24 april 2008 22:10

Hej och hallå- visst är det en rolig historia? Den är alldeles sann dessutom, hej Titti!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Hej bloggen och dess tappra läsare!   Idag gör jag ett upplägg i dagboksformat. Men jag pratar inte om idag utan om en annan dag. Jag skulle till ett sjukhus för att hämta ut en apparat för att mäta blodtrycket under 24 timmar. Tänkte mig väl e...

Jag måste bara berätta om vår tur till Island. Sedan vi träffades 1989 har vi pratat om Island min käre make och jag. Ibland har vi kikat på resor , men det har fallit på priset. Men detta får väl gå under devisen Plötsligt händer det, nämligen ...

Efter en lång bortavaro är jag nu närvarande. Känns bra.   Byte av jobb. Insikt om att jag faktiskt är en trygghetstörstande människa, ett vanedjur, tillika mer som lille skutt än Tiger. Sen har jag sysslat med att acceptera Lille Skutt i mig. ...

Härförleden var jag på möte. Fyra personer från ett företag hade bjudit in mig för att förklara en undersökning. Det flöt på fint. Fyra kvinnor och en man. Men efter en timme kände jag mig vred. Efter ytterligare tio minuter insåg jag att om jag inte...

Detta är en alldeles sann histora. Plats och människor är avidentifierade med hänsyn till deras integritet och självaktning.   En kvinna ska ha lönesamtal med chefen. För ett antal år sedan. Chefen är pensionsmässig, sjuklig, auktoritär och snål....